Emaljerare

Emaljeraren utför sitt hantverk genom att helt eller delvis täcka föremål, som oftast är av metall, med emalj i olika färger. Som emaljerare arbetar man huvudsakligen med smycke- och asktillverkning.

Emalj är en glas- eller glasliknande beläggning som smälts fast på hårt underlag. Man använder en mer eller mindre lättsmält, i de flesta fall ogenomskinlig, vit eller färgad glasmassa, så kallad glasfluss. Glasflussen pulveriseras, fuktas och anbringas med hjälp av pensel eller andra verktyg på ytan som kan exempelvis vara av metall, fajans, porslin eller glas.

Det finns olika inriktningar inom yrket och man kan specialisera sig inom flera arbetsområden:

Målaremaljering - härstammar från franska uttrycket émail peint - och är en verklig målning med emaljfärger på metall som i de flesta fall först fått en särskild grundning genom att överdragas med ett tunt lager av genomskinlig emalj. Denna typ av emaljering, tillsammans med guldsmedsemaljen, är av särskild betydelse ur konstnärlig synpunkt.

Guldsmedsemaljering - här sysslar man med ett slags mosaik, där de olika färgerna anbringas bredvid varandra antingen i direkt anslutning till varandra eller skilda genom tunna metallkanter. Det finns flera underarter, såsom cellemalj, gropemalj, reliefemalj, transparent emalj och emalj på upphöjda partier. Denna typ av emaljering, tillsammans med målaremaljen, är av särskild betydelse ur konstnärlig synpunkt.

Champlevé eller gropemalj åstadkoms genom att emaljen smältes ned i utförda fördjupningar i metallen.

Cloisonné eller cellemalj åstadkoms genom att emaljen gjuts i celler, formade av ett nätverk av fastlödda metalltrådar, vilkas överkanter förblir synliga och skiljer färgfälten åt.

Yrket ingår i Myndighet för yrkeshögskolan's (Myh) lista på så kallade "smala yrken".