Idrottstränare

Många idrottstränare har bakgrund i att tidigare varit aktiva idrottsutövare och kanske professionella idrottare, men du kan också bli idrottstränare genom att utbilda dig till idrottslärare, utan att ha varit aktiv på högre nivå inom någon idrott.

Att vara idrottstränare innebär olika saker, beroende på vilken nivå du arbetar och vilken idrott du ägnar dig åt.

Idrottstränare återfinns på alla nivåer i landet, på klubb-, distrikts- och på elit-, och landslagsnivå eller på idrottsgymnasium. Det finns många olika idrotter och de flesta idrottstränare är inriktade på en särskild idrott som till exempel fotboll, golf, tennis och ishockey. Inom Riksidrottsförbundet finns drygt 70 olika idrottsförbund representerade.

Heltids- och deltidsanställda tränare är ofta både ledare och instruktörer med många olika arbetsuppgifter. Arbetet innebär bland annat att planera träningar, fördela tider mellan olika grupper och lag och ansvara för att nya tränare utbildas. Tränaren planerar och håller sig informerad om tävlingar, matcher och turneringar.

En del idrottstränare har även budgetansvar och sköter materialinköp, planerar och bokar resor och träningsläger samt deltar i styrelsemöten och ansvarar för att informera press, radio och TV.

Instruktörsdelen består av att instruera utövarna i idrotten, att hålla i teknikträningar och i fysisk träning samt att vara med på matcher och tävlingar.

En idrottstränare har hjälptränare. Tränaren bör vara bra på att lära ut idrottens metodik, på att sprida optimism och få de aktiva att tro på sig själva. Idrottstränaren måste anpassa sin arbetstid efter träningar, tävlingar och matcher. Det handlar ofta om att arbeta kvällar, helger och tidiga morgnar. Resor av varierande längd till matcher, tävlingar och träningsläger ingår i arbetet.