En utbildning till arkeolog ger möjlighet att jobba inom många olika delar av kulturmiljösektorn, med fältarbete, handläggning, utställningar och pedagogiskt arbete osv. Som fältarkeolog planerar, leder och genomför du arkeologiska undersökningar. Du gör också inventeringar då du kartlägger fornlämningar som sedan förs in i fornlämningsregistret. Fynden kan vara ben av djur och människor eller rester av bostäder, redskap, vapen och smycken. Analyser av fynden kan bland annat berätta hur gamla de är, hur de använts osv.
En utgrävning genomförs vanligen av ett arbetslag där en erfaren arkeolog fungerar som grävledare och där mindre erfarna deltar i det praktiska arbetet. För att bli grävledare på större utgrävningar krävs numera ofta att man är disputerad, dvs innehar en doktorsexamen.
De som i huvudsak är anställda för att gräva anställs oftast säsongsvis eller under kortare perioder. Ofta är det gamla boplatser eller gravar som grävs ut och dokumenteras i samband med planerade väg- eller husbyggen, så kallad uppdragsarkeologi. Under arbetets gång dokumenteras lämningarna vilket idag mestadels sker med digitala metoder. Fynd, lager och andra strukturer mäts in och beskrivs och informationen bearbetas i ett GIS-program.
Arbetet innefattar även mycket fotografering och ritning. När arbetslaget gräver sig ned genom jordlagren lämnas ofta en vägg, eller profil, där de olika kulturlagren blir synliga.
Det funna materialet placeras så småningom i museimagasin eller visas upp på utställningar.
Arkeologer är ofta specialiserade inom olika områden, till exempel förhistorisk arkeologi, medeltida arkeologi, industriarkeologi eller marinarkeologi/vrakarkeologi. Marinarkeologer undersöker sjunkna fartyg och annat undervattensmaterial.
Arkeologer samarbetar med andra yrkesgrupper, till exempel med byggherrar, tjänstemän från länsstyrelse och kommun och andra vetenskapliga experter.
Ett exempel på specialisering inom arkeologin är de som inriktat sig på en särskild sorts analysmetod, t ex analyser av forntida DNA eller organiska analyser av fettrester ("lipider") som bevarats i forntida keramik. Många av metoderna har ett starkt inslag av naturvetenskap men även andra ämnesområden kan vävas in för att besvara arkeologiska frågeställningar. Fältet kallas i Sverige för Laborativ arkeologi och går att läsa vid Stockholms universitet.
En arkeolog kan inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring hantverk och matlagning med utgångspunkt i kännedom om "historiska hantverksmetoder", inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning.
Hitta rätt utbildning!
Fyll i intresseformuläret. Vi hjälper dig att hitta utbildningar som leder till detta yrke.
Utbildning
Arkeologer utbildas inom högskolan. Kandidatexamen omfattar tre år och ska till minst hälften bestå av huvudämnet arkeologi. För magisterexamen krävs fyra år med minst hälften i arkeologi. Huvudämnet kombineras med andra kulturvetenskapliga ämnen eller med natur- eller samhällsvetenskapliga ämnen. Vid de flesta svenska universitet som erbjuder arkeologi finns nu även kurser på Masternivå. Vill man därefter fortsätta och inrikta sig mot forskning finns forskarutbildning i arkeologi vid universiteten på flera lärosäten.
För att antas krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt särskild behörighet i svenska och historia. På sikt kommer det troligen att krävas magisterexamen för anställning.
Framtidsutsikter
Det finns inget som tyder på att färre kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer finnas fler jobb. En fortsatt hård konkurrens förutspås av Statistiska Centralbyrån.
Inom Musei- och kulturmiljöyrken ryms en mängd olika yrken, med delvis skiftande förutsättningar.
Arbetsplats
Många arkeologer är anställda vid museer men arkeologer kan också arbeta på länsstyrelser, riksantikvarieämbetet eller privata företag.
Visste du att...?
... förutom homo sapiens och neandertalare, fanns det fler människotyper? En av dem fick namnet "denisovan". Denisovans, som levde för ca 80 tusen år sedan och har, precis som neandertalare, dött ut. Den andra är homo floresienses och det är oklart när den arten dog ut. Men man tror att homo sapiens varit den enda levande människoarten de senaste 30 tusen åren.
Länktips
- naturvetarna.se
- Sveriges geologiska undersökning
- riksarkivet.se - dokument från medeltiden och framåt
- fragasyv.se - Hur blir man rättsantropolog?
- Institutionen för arkeologi och antik historia
- Osteologiska föreningen
- Om världsarv
- Riksantikvarieämbetet
- Osteolog - utbildning
Jag hjälper dig att hitta en
utbildning som leder till detta jobb!
Till formuläret
